"Jag ska bara kolla mailen..." Känner du igen dig? För många av oss flyter gränsen mellan arbete och fritid ihop. Arbetstiden, som upptar en stor del av vår vakna tid, blir något vi ständigt är uppkopplade mot. Det kan vara svårt att skilja på när vi faktiskt arbetar och när vi har rätt till vila, vilket i längden kan påverka både privatliv, arbetsliv och vår hälsa.
Syftet med den här informationen är att ge dig kunskap och verktyg för att skapa en hållbar arbetssituation. Vi vill förtydliga vilka rättigheter och skyldigheter som finns enligt lag och kollektivavtal. Kom dock ihåg att det största ansvaret för att upprätthålla gränsen mellan arbete och vila ligger hos dig själv – det är ett aktivt val du gör varje dag.
I den här guiden går vi igenom:
Ordlista: Viktiga begrepp som hjälper dig att förstå din arbetstid.
Rättigheter & Skyldigheter: Grunden för din anställning.
Fokus på övertid: Allt du behöver veta om arbete utöver din ordinarie tid.
Fackliga tips & vanliga fallgropar: Så undviker du misstagen och säkrar dina rättigheter.
För att kunna diskutera arbetstid är det bra att ha koll på några grundläggande begrepp. Notera att alla begrepp inte gäller för alla anställningsformer; ditt personliga anställningsavtal och gällande kollektivavtal är alltid det som styr.
Grundläggande arbetstid
Ordinarie arbetstid: Den schemalagda tid då du står till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete.
Heltid: Arbetstidsmåttet för heltid är 40 timmar per vecka. Genom vårt kollektivavtal är måttet lägre genom avsättningar till din tidbank (arbetstidsförkortning).
Deltid: En anställning där arbetstidsmåttet är lägre än för en motsvarande heltidstjänst.
Arbete utöver ordinarie tid
Mertid: Arbetstid som en deltidsanställd utför utöver sin ordinarie arbetstid, upp till heltidsmåttet. Enligt kollektivavtaet ger mertid nu samma ersättning som övertid.
Övertid: Arbete som utförs utöver det ordinarie heltidsmåttet. Övertid ska alltid vara beordrad eller godkänd i efterhand av arbetsgivaren, som också är skyldig att föra journal över all övertid. För deltidsanställda ger arbete utöver ordinarie tid samma ersättning som övertid.
Jourtid: Tid utanför ordinarie arbetstid då du inte arbetar aktivt men måste vara tillgänglig på arbetsstället för att vid behov utföra arbete. Arbetsgivaren är skyldig att föra journal över all jourtid.
Beredskap: Tid då du inte är på arbetsplatsen men ska vara anträffbar för att kunna inställa dig eller påbörja arbete inom en viss tid.
Vila och återhämtning
Viloperiod: All tid som inte är arbetstid räknas som viloperiod. Grundregeln är att viloperioder är obetalda, om inget annat anges i ditt avtal. Detta inkluderar din dagliga och veckovisa vila.
Tillräcklig vila: Detta är ett övergripande begrepp som innebär att din vila ska vara så lång och sammanhängande att du inte riskerar att skada dig själv, dina kollegor eller andra på grund av trötthet eller ojämn arbetsrytm. Det handlar om att säkerställa att din hälsa inte tar skada, varken på kort eller lång sikt.
Rast: Ett obetalt avbrott i arbetet då du inte står till arbetsgivarens förfogande. Du har rätt att lämna arbetsplatsen under rasten. Enligt kollektivavtal ska en rast förläggas senast efter 6 timmars arbete.
Paus: Ett kortare, betalt avbrott för återhämtning som räknas in i arbetstiden (t.ex. en kaffepaus). Du ska kunna ta de pauser som behövs under arbetsdagen.
Dygnsvila: Alla anställda har rätt till minst 11 timmars sammanhängande vila under varje 24-timmarsperiod. Avvikelser får endast göras i undantagsfall och ska kompenseras enligt tydliga regler.
Veckovila: Alla anställda har rätt till minst 35 timmars sammanhängande vila under varje sjudagarsperiod, om möjligt förlagd till veckoslutet.
Flexibilitet och planering
Flextid: En flexibel arbetstidsmodell som ofta ger dig möjlighet att inom vissa ramar själv styra när du börjar och slutar din arbetsdag. Avvikelser från dagens normalarbetstid samlas ofta i en flexbank.
Tidbank: Ett samlingsnamn för system där intjänad tid, exempelvis från arbetstidsförkortning, samlas. Tiden i banken kan sedan tas ut som betald ledighet, antingen som hela dagar eller del av dag.
Skiftarbete: Arbete som delas in i olika pass (skift) där anställda avlöser varandra vid samma arbetsplats.
Arbete på obekväm tid
Natt: Perioden mellan kl. 22:00 och kl. 06:00, enligt arbetstidslagen. Lokala kollektivavtal kan definiera perioden annorlunda, men den måste omfatta tiden mellan midnatt och kl. 05:00.
Nattarbetande: En person som normalt arbetar minst tre timmar av sitt pass under nattperioden, eller som förväntas arbeta en betydande del av sin årsarbetstid på natten.
Din anställning bygger på en balans. Du har skyldigheter att uppfylla, men också starka rättigheter som skyddar dig och säkerställer en hållbar arbetsmiljö.
Här är några av de skyldigheter du som arbetstagare har mot din arbetsgivare. Tänk på att denna lista inte är uttömmande och att det kan finnas andra skyldigheter.
Arbetsplikt: Den mest grundläggande skyldigheten är att utföra det arbete och de uppgifter som är förknippade med tjänsten. Detta innefattar även att följa arbetsgivarens instruktioner och direktiv.
Följa arbetstiden: Att arbeta enligt ditt schema och de regler som gäller för ordinarie arbetstid, flextid och rast.
Skyldighet att arbeta övertid: Arbetstagaren är skyldig att utföra övertidsarbete som har beordrats i förväg av arbetsgivaren, eller som godkänts i efterhand. Begränsningar i övertidsskyldigheten: Skyldigheten att arbeta övertid är inte obegränsad. Arbetstagaren är inte skyldig att arbeta mer övertid än vad avtalet medger. Här kommer kommer både lagar och avtal in och begränsar tillåten mängd övertid. Mer om detta finns i avsnittet längst ner.
Skyldighet att fullgöra jour- och beredskapstjänst: Om verksamheten kräver det, är arbetstagaren skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället (jourtid) eller vara anträffbar för att kunna utföra arbete på distans eller inställa sig på arbetsplatsen (beredskapstjänst) enligt schema.
Skyldigheter vid konflikt: Under en arbetskonflikt (som inte berör den egna personalkategorin) har en tjänsteman skyldighet att bland annat utföra sina vanliga arbetsuppgifter, delta i underhållsarbete och utföra så kallat skyddsarbete för att avvärja fara för människor eller skada på egendom. Observera att denna skyldighet inte gäller om facket tar ut dig i strejk.
Följa ordinarie arbetstid: Arbetstagaren är skyldig att arbeta enligt det ordinarie arbetstidsmått som gäller för dennes typ av anställning. Detta inkluderar regler för arbetstidsförkortning, flex, schemalagd tid med mera.
Acceptera schemaändringar: En anställd är skyldig att acceptera att arbetsgivaren ändrar förläggningen av den ordinarie arbetstiden. Arbetsgivaren måste dock meddela arbetstagaren om ändringen senast två veckor i förväg, om inte annan överenskommelse träffas. Detta kan innebära att man blir schemalagd på så kallad "förskjuten arbetstid" utanför det normala dagtidsschemat.
Hantering av tidbank: Den tid som förs till arbetstagarens tidbank måste disponeras enligt avtalets regler. Dvs arbetsgivaren bestämmer när tid kan tas från tidbanken inom vissa ramar.
Här är några av de rättigheter du som arbetstagare har mot din arbetsgivare. Tänk på att denna lista inte är uttömmande och att det kan finnas andra rättigheter.
Rätt till ersättning: Du har rätt till särskild ersättning för allt arbete på obekväm arbetstid, övertid, jour och beredskap enligt kollektivavtalets regler.
Rätt till dygnsvila: Varje anställd ska få minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod. Om denna avbryts har man rätt till motsvarande kompenserande vila.
Rätt till veckovila: Varje anställd har rätt till minst 35 timmars sammanhängande viloperiod under varje sjudagarsperiod.
Rätt till raster och pauser: Vid ett arbetspass som är längre än sex timmar ska en rast läggas ut. Arbetstagaren har också rätt att ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Rätt till tidbank: För varje fullgjord arbetsvecka avsätts tid till en tidbank (t.ex. 92 minuter för dagtidsarbete). Tiden kan tas ut som betald ledighet, kontant ersättning eller extra pensionspremie efter överenskommelse med arbetsgivaren. Detta gäller heltid och justeras beroende på ditt arbetstidsmått.
Rätt till permission: Arbetstagaren kan beviljas kort ledighet med lön (permission) för del av arbetsdag, eller i särskilda fall för en eller flera dagar, exempelvis vid nära anhörigs sjukdom eller bortgång.
Rätt till semester: Grunden är lagens 25 dagar, men arbetstagaren har rätt till fler semesterdagar 30 om man avtalat bort rätten till särskild övertidskompensation.
Rätt till annan ledighet: Tjänstledigt, Studieledigt är exempel på andra typer av ledighet du har rätt till. Dock ska detta begäras i god tid så att arbetsgivaren kan anpassa verksamheten till din frånvaro.
Rätt att få övertid och jourtid antecknad: Arbetsgivaren är skyldig att föra anteckningar över all din övertid och jourtid. Du och din fackliga representant har rätt att ta del av dessa anteckningar. Detta säkerställer att begränsningsreglerna följs och att du får korrekt ersättning. Här ser vi dock gärna att du själv även för egna anteckningar.
Rätt att neka otillåten övertid: Du har ingen skyldighet att arbeta mer övertid än vad kollektivavtalet tillåter.
Övertid ska vara ett undantag, inte en regel. Övertid är arbete som arbetsgivaren kräver att du utför och som måste ske utanför ordinarie arbetstid. Övertid är reglerad i både kollektivavtal, lagar och policyer. Grunden är att övertid ska vara undantagsfall.
När får arbetsgivaren beordra övertid?
Kollektivavtalet säger att det måste finnas särskilda skäl för att övertid ska få tas ut. Om övertidsuttaget blir regelbundet snarare än tillfälligt, tyder det på ett organisatoriskt problem som arbetsgivaren måste lösa, exempelvis genom att nyanställa.
Hur mycket övertid får du arbeta?
Vårt kollektivavtal sätter tydliga gränser:
Allmän övertid: Högst 175 timmar per kalenderår vid "särskilda skäl".
(100 timmar av dessa får "återbetalas" genom ledighet med 1,5 x återbetald timme. dvs upp till 150 timmar betald ledighet)
Extra övertid: Om det finns "synnerliga skäl" kan ytterligare 75 timmar tas ut utöver de första 175 timmarna.
Ytterligare övertid: För ytterligare 75 timmar krävs en lokal överenskommelse med oss i den fackliga klubben. Då granskar vi varför behovet uppstått och vilka åtgärder arbetsgivaren vidtagit, om de varit tillräckliga samt varför de inte fungerat.
Utöver detta kan företaget ha globala policyer som kan vara ännu striktare.
Ett exempel är att företaget inte tillåter att en arbetstagare jobbar mer än 12 timmar/dag inklusive resa till/från arbete med ytterst få undantag.
All övertid ska kompenseras.
Det finns inga undantag för detta. Kompensationen sker oftast på något av dessa sätt;
Ekonomisk ersättning
Tid till tidbank
3-5 extra semesterdagar och/eller högre grundlön.
Här är några viktiga punkter att vara extra uppmärksam på för att säkerställa att du får rätt kompensation och att reglerna följs:
"Bortavtalad" övertidsersättning – Den vanligaste fallgropen
Vad det innebär: Du och din arbetsgivare kan träffa en individuell överenskommelse om att du inte ska få särskild övertidskompensation. Detta är vanligast för tjänstemän i chefsställning eller de med okontrollerbar arbetstid (t.ex. fältarbete). I utbyte ska du kompenseras med högre lön och/eller fler semesterdagar (3 eller 5 extra dagar).
Fackligt tips: Se till att en sådan överenskommelse är skriftlig och tydlig. Värdera om den högre lönen eller de extra dagarna faktiskt motsvarar den mängd övertid du förväntas arbeta.
Denna överenskommelse är inget arbetsgivaren kan kräva. Journalför din övertid. Om du märker att din arbetade tid "i väsentlig grad avviker" från vad ni kom överens om, har du rätt att ta upp detta med din arbetsgivare.
Du kan alltså kräva att behålla eller gå tillbaka till 25 dagars semester och ekonomisk ersättning för dina övertidstimmar. Denna ändring sker från 1/4 så om du exempelvis begär denna ändring i oktober träder den i kraft 1/4. Framför detta krav i god tid (senast i februari) så att arbetsgivaren hinner justera sina system annars är risken att ändringen skjuts på ett år.
Kravet på "beordran" eller "godkännande"
Vad det innebär: För att arbete ska räknas som ersättningsgill övertid måste det vara beordrat eller godkänt av din chef. Att du stannar kvar på eget initiativ för att "jobba undan" räknas inte automatiskt.
Fackligt tips: Få alltid en tydlig beordran från din chef, gärna skriftligt (t.ex. via mejl). Om en situation uppstår där du behöver arbeta över utan föregående beordran, se till att få arbetet godkänt av chefen i efterhand så snart som möjligt.
Endast fulla halvtimmar räknas
Vad det innebär: Vid beräkning av övertid medräknas endast fulla halvtimmar.
Fackligt tips: Om du arbetar 25 minuter övertid riskerar du att inte få någon ersättning alls för den tiden. Om du arbetar 50 minuter räknas det som 30 minuter. Var medveten om denna regel.
Håll egen koll på din tid
Vad det innebär: Även om arbetsgivaren är skyldig att föra register, kan misstag ske.
Fackligt tips: För en egen, enkel loggbok över dina arbetade övertidstimmar. Jämför den regelbundet med företagets redovisning (t.ex. på lönespecifikationen) och påpeka eventuella fel direkt. Din rätt att ta del av arbetsgivarens anteckningar är din garanti.
Vad som inte är övertid
Vad det innebär: Tid som normalt går åt för nödvändiga förberedelse- och avslutningsarbeten i din befattning räknas inte som övertid.
Fackligt tips: Gränsen kan ibland vara otydlig. Om du anser att dessa "förberedelser" tar orimligt lång tid eller har karaktären av extra arbetsuppgifter, bör du diskutera det med din chef eller fackliga representant.
Att avtala bort hela arbetstidsregleringen (§§ 2-5)
Vad det innebär: I samband med att man avtalar bort rätten till särskild övertidsersättning kan arbetsgivaren föreslå att man även kommer överens om att helt undanta dig från bestämmelserna i §§ 2-5 i Arbetstidsavtalet.
Varför det är en fallgrop: Att skriva under detta innebär att du avtalar bort nästan alla skyddsregler som styr din arbetstid. Du förlorar din avtalsenliga rätt till:
Reglerad dygnsvila och veckovila: Skyddet om minst 11 timmars sammanhängande vila per dygn och 35 timmar per vecka försvinner.
Gränserna för övertidsuttag: Taket för hur mycket övertid arbetsgivaren kan beordra (175 timmar allmän övertid etc.) tas bort.
Arbetsgivarens skyldighet att föra övertidsjournal: Kravet på att arbetsgivaren måste dokumentera din övertid försvinner enligt detta avtal.
Reglerad ordinarie arbetstid: Bestämmelserna om 40-timmarsvecka som genomsnittligt mått gäller inte längre.
Fackligt tips: Skriv aldrig under ett avtal som undantar dig från §§ 2-5 i Arbetstidsavtalet utan att först ha kontaktat oss i facket för rådgivning. Denna typ av överenskommelse är avsedd för ett fåtal tjänstemän i företagsledande ställning eller med en extremt hög grad av självständighet. För de allra flesta anställda innebär det att man ger upp grundläggande skydd för sin hälsa och balans mellan arbete och fritid.
Det är fullt möjligt att avtala bort den specifika övertidsersättningen i utbyte mot högre lön/fler semesterdagar, men behålla det viktiga skyddet i arbetstidsreglerna. Se till att du vet exakt vad det är du skriver under.
Den här guiden täcker grunderna, men varje situation är unik. Om du är osäker på vad som gäller för dig, känner dig pressad att arbeta för mycket, eller om din ersättning inte stämmer – tveka aldrig att kontakta oss i Unionenklubben. Vi finns här för att hjälpa dig.
Vi finns här för att hjälpa dig.